mlunkan

idag klockan tre avgår sista bussen för dagen mot svenstavik, på den kommer jag att befinna mig. det är okej att skratta .... jag ska hälsa på min älskade sitti i hennes bondeland för andra gången (egentligen tredje, men gången hem från prag gills inte) i mitt liv .  bli inte förvånad om jag aldrig kommer hem . men tro inte att det var för att jag trvides så bra, utan för att kossorna åt upp mig. . . .

kissies


senare samma dag ...........................


än så länge har inte kossorna fått syn på mig så jag är fortfarande vid liv. vad dom har emot mig har jag aldrig riktigt förstått. Nu ska sitti laga mat åt mig (BIIIITCH) så kanske jag fixar efterrätten sen (med det menar jag lite grädde på magen, mihi). och, jag är minst lika förvånad som ni att jag är tillbaka här.

(egentligen borde jag börja dagens inlägg med "idag vaknade jag upp med älskling" men riktigt så tjejig är jag inte, än)

jag ser en ko, och en skuckubo!