stackars dig och stackars mig

ännu en träning i den långa raden av träningar som jag borde ha stannat hemma från. nu är det inte längre bara krig i mitt huvud, hela min kropp har nu samlat sina arméer och startat inbördeskrig överallt i kroppen. jag väntar bara på att någon del ska ge upp så jag slipper det här ingemanslandet.

 hm, stackars hon som har det bra?



where do you go

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0